På den här sidan har vi samlat frågor som ofta ställs om säkerheten i församlingarna. Sidan uppdateras regelbundet.
Med personuppgifter avses alla uppgifter som är identifierbara och igenkänningsbara uppgifter om en person. Sådana uppgifter är till exempel namn, adress och telefonnummer. Dataskyddslagen gäller sparande, förvaring och behandling av personuppgifter. När personuppgifter sparas ska det finnas en grund för att föra in uppgifterna, såsom personens medgivande. I dataskyddsbeskrivningen definieras frågor som gäller sparande, lagring och behandling av personuppgifter. Telefonnumret raderas i enlighet med bestämmelserna i dataskyddsbeskrivningen. Läs mer om behandlingen av personuppgifter.
Församlingens anställda är liksom många andra skyldiga att göra en barnskyddsanmälan, om de i sitt uppdrag har fått kännedom om ett barn som inte får den vård och omsorg det borde fåeller om barnets livssituation väcker oro. Anmälaren behöver inte kunna verifiera eller bedöma hur allvarlig oron är. Det är barnskyddets uppgift.
Om man upptäcker risker för barnet i uppväxtförhållandena, hur barnets rättigheter tillgodoses, beteende, eller för utveckling eller ork, är det viktigt att barnskyddet informeras om saken utan onödigt dröjsmål. Barnskyddets öppenvård stöder familjer och barn, söker och erbjuder dem behovsenliga tjänster och stöd. Anmälan innebär inte omhändertagande, förlust av föräldraskap, utan att barnets situation kartläggs och stödbehoven utreds.
Om arbetstagaren anser att barnet är i behov av barnskydd, ska anmälan göras. Anmälan får inte delegeras till exempel till chefen, eftersom det kan fördröja anmälan. Anmälningsskyldigheten gäller också vikarier, och tystnadsplikten är inget hinder för att göra barnskyddsanmälan.
Det enda undantaget är den bikthemlighet och tystnadsplikt som präster har. En präst kan ändå i sitt arbete beakta att barnets bästa prioriteras och vid själavårdande diskussioner uppmana vårdnadshavarna att söka hjälp, om hen kan ana att barnskyddet lider.
En privatperson kan göra en barnskyddsanmälan anonymt, men en församlingsanställd som omfattas av anmälningsskyldigheten kan inte göra det. Anmälan kan inte heller göras i organisationens eller till exempel chefens namn. Föräldrarna har rätt att få veta namnet på den yrkesutövare som gjort anmälan. Det hör till god praxis att alltid diskutera med vårdnadshavaren innan anmälan görs. En anställd i församlingen kan också innan anmälan görs konsultera yrkesutbildade personer inom socialarbetet utan att ännu avslöja barnets identitet. På så sätt kan hen få ett professionellt perspektiv på situationen och hur hen ska handla. På så sätt kan hen också lindra sin egen oro och osäkerhet.
Tröskeln att göra en barnskyddsanmälan bör vara låg. Om arbetstagaren inte är säker på om en barnskyddsanmälan ska göras, kan man fråga kommunens socialarbetare utan att uppge barnets identitet. Arbetstagaren kan kontakta socialvården direkt eller tillsammans med barnet eller dess vårdnadshavare.
Läs mer om barnskyddsanmälan på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd.
Ja, det kan man. Barnskyddsanmälan ska alltid göras när man misstänker att behovet av barnskydd bör utredas. Det viktiga är att anmälan görs utan dröjsmål. Det är socialvårdspersonalens uppgift att bedöma om anmälan leder till brådskande åtgärder. Anmälan ska inte lämnas ogjord på grund av att man misstänker att någon annan redan har gjort anmälan eller i de fall man vet att familjen är klient inom barnskyddet. Läs mer om barnskyddsanmälan på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.
Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos frivilliga som deltar i verksamhet bland barn trädde i kraft 1.5.2014. Organisationer som ordnar frivilligverksamhet kan under vissa förutsättningar kontrollera den brottsliga bakgrunden hos frivilliga om det är fråga om en uppgift som omfattar a) regelbunden och väsentlig undervisning, handledning, vård, omsorg eller annan samvaro med minderårig och b) personlig kontakt med minderårig och c) består i att sköta uppdraget ensam eller under sådana förhållanden där den minderåriges personliga integritet rimligen inte kan tryggas, trots att organisatören av verksamheten har sådana anvisningar eller förfaringssätt som siktar på att trygga barns personliga integritetBrottslig bakgrund kan kontrolleras endast av frivilliga som har deltagit i verksamheten efter att lagen trädde i kraft den 1.5.2014.
För att omfattas av förfaringssättet för kontroll av brottslig bakgrund ska organisatören av frivilliguppdrag för sin verksamhet skapa anvisningar för att trygga minderårigas personliga integritet. Rättsregistercentralen har tillsammans med organisatörer av frivilliguppdrag deltagit i upprättandet av en allmän verksamhetsanvisning.Dessutom ska organisatören bedöma de uppdrag där kontrollen av brottslig bakgrund anses vara nödvändig. En organisatör som söker frivilliga för uppdrag ska informera om sin avsikt att begära ett straffregisterutdrag.
När en anställd skall beställa utdrag ur straffregistret bör hen uppge för vilken arbetsgivare och uppgift utdraget beställs. Om en arbetssökande inom giltighetstiden på sex månader måste uppvisa sina registeruppgifter även för någon annan arbetsgivare än den för vilken utdraget har beställts, kan hen använda ett tidigare beställt utdrag. Utdraget ges endast för ett arbets – eller tjänsteförhållande som varar längre än tre månader.
När ett utdrag beställs av en studerande ska det uppges för vilken läroanstalt och uppgift det beställs. Ett avgiftsbelagt straffregisterutdrag ska beställas för uppvisande utomlands. Ett utdrag kan beställas först när praktikantjobbet är aktuellt.
Läs mer om utdraget för frivilliga om brottslig bakgrund på Rättsregistercentralens webbplats.
Läs mer om utdraget om brottslig bakgrund för att arbeta med barn på Rättsregistercentralens webbplats. (på finska)
Utgångspunkten är att det ska upprättas ett säkerhetsdokument över all församlingsverksamhet, eftersom verksamheten omfattas av konsumentskyddslagen. Det är givetvis inte nödvändigt att för varje upprepad verksamhet upprätta ett separat säkerhetsdokument. När säkerhetsdokumentet för dagskriftskolor upprättas kan exempelmallen för säkerhetsdokumentet för konfrimandläger tillämpas.
I fråga om dagskriftskolor finns en god grund för hälsosäkerheten i de anvisningar Institutet för hälsa och välfärd och Undervisnings – och kulturministeriet gett den 4.5.2020 till anordnare av utbildning och småbarnspedagogik samt i Utbildningsstyrelsens anvisningar.Rekommendation till anordnare av utbildning och småbarnspedagogik (okm.fi)
Rätten till personlig integritet är i Finland inskriven i grundlagen. Vid behov kan man begära att deltagaren går med på kontroll av väskan, men utan samtycke får väskan inte kontrolleras. Det är bra att också deltagarens vårdnadshavare ger sitt samtycke till inspektionen. Det är skäl att överväga kontroll av en väska först när det finns starka misstankar om saken.
Vid all lägerverksamhet i församlingen är det bra att utgå från att deltagarna och deras vårdnadshavare informeras före lägret om vilka regler som gäller för säkerhet och ordning i församlingen och att de godkänner dem skriftligen. Det primära tillvägagångssättet i problemsituationer är alltid att diskutera med deltagaren och eventuellt med dennes vårdnadshavare.
Utgångspunkten är att man i sådana fall ska kontakta vårdnadshavaren och vid behov också myndigheterna (t.ex. polisen). De anställda i församlingen har inte laglig rätt att beslagta eller omhänderta produkter. Om det med tanke på lägrets säkerhet är nödvändigt att tillfälligt omhänderta föremålet, ska rätten till det antecknas i de stadgar som lägerlägret och dennes vårdnadshavare har godkänt.
Det skulle vara viktigt att man tillsammans med barnen och de unga skulle diskutera och fundera över lämpliga situationer och tider för användning av mobiltelefoner och vilka som inte är det. Om användningen av telefonen på natten stör sömnen, kan man diskutera detta tillsammans och också be barnen eller de unga om förslag på hur de skulle lösa situationen.
Det väsentliga är hurdana villkor församlingen i egenskap av arrangör på förhand har meddelat dem som deltar i ett läger. När det är fråga om ett evenemang där deltagandet är frivilligt kan församlingen ställa villkor för deltagandet, till exempel att deltagaren samtycker till att mobilerna samlas in under natten. Det väsentliga är dock att man på förhand kommer överens om villkoren med deltagarna och deras vårdnadshavare.
Det finns också skäl att allvarligt överväga om församlingens läger verkligen är sådana tillfällen då det är motiverat att ta mobilerna från deltagarna, även om man har kommit överens om detta på förhand. Den egna mobilen är en så stor del av den ungas liv att det kan väcka mer vrede än att hjälpa till att lugna ner situationen.
Med fotograferingstillstånd ger den som anmält sig tillstånd att publicera bilder som tagits av hen. Därför är det viktigt att fråga alla som anmäler sig om fotograferingstillstånd.
Fotograferingstillstånden bildar ett sådant personuppgiftsregister som avses i GDPR-förordningen. Det är viktigt att församlingen i ett dataskyddsmeddelande informerar om användningen av registret. Dataskyddsmeddelandet kan finnas till exempel på församlingens webbplats. Bilderna kan användas så länge det är motiverat. Det är viktigt att detta nämns i dataskyddsmeddelandet.
Vårdnadshavaren ansvarar för ett minderårigt barn eller ungdom. Genom underskriften bekräftar vårdnadshavaren att uppgifterna på anmälningsblanketten är riktiga, att vårdnadshavaren är medveten om att barnet eller den unga personen anmäler sig och att hen därmed ger barnet eller den unga tillåtelse att åka på lägret eller utflykten.
Församlingen svarar för säkerheten i sin verksamhet. Församlingen har som tjänsteleverantör en s.k. omsorgsplikt, vilket innebär att församlingen ska säkerställa att verksamheten inte utgör en fara för någons säkerhet eller hälsa. Församlingen som tjänsteleverantör ansvarar för att deltagarna har tillgång till alla uppgifter som behövs med tanke på säkerheten redan innan evenemanget inleds och även under evenemanget.
Församlingen kan med hjälp av ett säkerhetsdokument som görs för evenemanget visa på sitt ansvar för säkerheten. I dokumentet utreds också de krav evenemanget ställer på hälsa och fysisk kondition hos dem som deltar.
Deltagaren ansvarar för att hen på förhand informerar församlingen som tjänsteleverantör om begränsningar i deltagandet och sjukdomar. Deltagaren ansvarar alltså för att uppgifterna som uppges i anmälningsblanketten är riktiga och tillräckliga.
Vid olycksfall inverkar definitionen av ansvaret på a) om församlingen har fullgjort omsorgsplikten och b) om deltagaren har fullgjort sitt ansvar att anmäla sjukdom och begränsningar för deltagandet.
Det behövs inte. Det kan kännas väldigt pinsamt för många unga eller vuxna att besöka toaletten i närvaro av representanter för andra kön. I bästa fall är en del av toaletterna olika för olika kön och en tillräcklig del är också könsneutrala. I lokaler med endast en toalett används den naturligt av alla kön, men om det finns två toaletter är det önskvärt att bägge också är könsneutrala. Om det finns fler än två separata toaletter märker man ut del enligt kön och en del används av alla.
I församlingarnas lägerverksamhet har det länge varit vanligt att flickor och pojkar inkvarteras skilt. Samtidigt är det viktigt att redan i planeringsskedet av ett läger inse att unga av annat kön kan önska sig särskilda arrangemang i fråga om inkvartering. Därför är det viktigt att reservera inkvarteringskapacitet för detta ändamål. Alla barn och unga ska kunna känna sig trygga i sitt rum.
Förutseende är viktigt för att man ska kunna undvika en situation där en ung person av annat kön önskar sig till exempel ett eget rum, men det inte längre är möjligt att ordna det.När det gäller badrum och duschar är det möjligt att göra specialarrangemang till exempel genom tidtabeller. Redan innan lägret börjar kan man fråga om en deltagare önskar få en egen badrumstur och sedan schemalägga det för dem som vill. Särskilt konfirmandåldern är ett känsligt skede för många unga med tanke på den fysiska utvecklingen. Också för andra unga än de som har ett annat kön kan det kännas befriande att få duscha i fred.
En fråga om kön i deltagarformuläret underlättar ofta planeringen av ett läger. Av svaren kan man direkt se deltagarnas könsfördelning, vilket gör det lättare att planera inkvarteringen. Det är bättre att fråga om kön direkt av alla än att hamna i en situation där man gissar könet hos en deltagare med ett könsneutralt namn. Om kön efterfrågas är det viktigt att ha med alternativen flicka/pojke/annat/jag vill inte berätta. Detta ger utrymme för deltagare som funderar över sin könsidentitet eller som är av annat kön.
Ur diakonal synvinkel är det önskvärt att så många som möjligt får följa med på utflykter och läger. För en enskild deltagare har det stor betydelse om församlingen är en plats där man delta i läger, även om man inte kan delta på andra ställen. Samtidigt bör säkerhetsaspekten beaktas. Om en tillräcklig säkerhet för dem som befinner sig på lägret/utflykten inte kan garanteras kan lägret/utflykten inte genomföras, eller så kan inte alla delta. Det är av största vikt att garantera säkerheten för dem som deltar i lägret. Det kan därför vara möjligt att vägra.
Om det verkar vara så att ledarna inte kan garantera säkerheten för alla som anmäler sig, är det viktigt att först diskutera säkerheten med den som anmäler sig och utreda om man kan finna en lösning på situationen. En person med flerfunktionsnedsättning eventuellt ta med sig en egen assistent. Man bör med alla medel undvika en situation där den som anmält sig upplever att hen utestängs från lägret eller utflykten.
Frågan om ett tillräckligt antal ledare på lägret kan inte baseras på subjektiv erfarenhet. Antalet ledare behöver motiveras utgående från gruppens storlek, säkerheten samt de behov deltagarna har och vad som behövs med tanke på programmet.
I dokumentet Ett stort under – plan för konfirmandarbetet 2017 konstateras att rekommendationerna för konfirmandundervisningen är att det finns minst en vuxen för varje påbörjat 10 unga. Den största rekommenderade storleken på undervisningsgruppen är 25 unga. Det är också viktigt att beakta de assistenter som unga som behöver särskilt stöd eventuellt behöver.
På läger, utflykter och evenemang ska den psykiska, andliga, fysiska och sociala säkerheten tryggas för alla deltagare, också tryggheten för den enskilde deltagaren. Om en deltagare äventyrar sin egen eller andras säkerhet är det motiverat att överväga att avbryta lägret.
Det är bra att deltagarna redan före lägret får veta vilka regler som gäller på lägret. Om en deltagare inte kan förbinda sig till gemensamma regler, är det bra att först diskutera med deltagaren och dennes vårdnadshavare. Beslut om avbrytande av lägret fattas alltid tillsammans med den ungas vårdnadshavare och den anställdas chef (kyrkoherden).Om våld förekommit på lägret eller evenemanget ska man noggrant gå igenom det som hänt med alla deltagare. Vårdnadshavarna till minderåriga deltagare ska informeras om händelsen. Händelsernas förlopp och eventuella skador bör dokumenteras så detaljerat som möjligt och fotograferas medan händelserna är i färskt minne. Den anställda ska kontakta sin chef för att hen ska få en aktuell bild av situationen. Då kan chefen ge anvisningar och stöd för att lösa situationen samt förbereda sig för fortsatta åtgärder och eventuell kriskommunikation. När våld inträffat är det också skäl att komma ihåg offrets rätt att göra brottsanmälan och den anställdas skyldighet att göra barnskyddsanmälan.
Det är församlingens uppgift och skyldighet att skaffa assistent för en deltagare med funktionsnedsättning. Assistenten deltar på församlingens ansvar och betraktas som ledare på lägret
Om barnet är på ett läger tillsammans med sina närstående, ansvarar dessa för barnets säkerhet och välbefinnande. De anställda på lägret ansvarar för säkerheten på lägret, i gruppen, i lokalerna och under programmet.